Meny
Det är lätt att drabbas av hopplöshet inför frågans allvar. Konst och musik har en förmåga att påverka och engagera människor på en känslomässig nivå.
“Musik för klimatet” presenterar vetenskapliga frågeställningar inom klimat- och hållbarhetsforskningen på ett okonventionellt sätt. Vi tror att musikens förmåga att påverka människan på ett omedvetet plan kan bidra till ett ökat engagemang för den omställning som pågår.
Projektet är ett samarbete mellan kompositören och musikern Claus Sörensen, hållbarhetsforskaren Sara Brogaard (Lunds Universitet) samt XL Big Band. Projektet initierades med stöd från Region Skåne och inspelningen har finansierats av Sunnanå Studio och XL Big Band.
Vill du anordna en konsert med ”Musik för klimatet”?
”Musik för klimatet” kan framföras som en fristående konsert/evenemang och är ett bra sätt att få in klimat- och hållbarhetsfrågan på kulturscener.
Med sin konstnärliga infallsvinkel på området är ”Musik för klimatet” också ett bra sätt att få variation på ett event/konferens och en möjlighet för deltagarna att kontemplera över frågeställningarna. Vi tror även att musiken ska fungera som en energiinjektion som behövs i den komplexa och krävande uppgift som arbetet med dessa frågor innebär.
Vi är flexible och öppna för förslag för att anpassa projektet till olika sammanhang som på ett genuint sätt verkar för att lyfta klimatfrågan. Till exempel genom att samarbeta med olika event och presentatörer. Vi har tidigare jobbat tillsammans med storbandet ”XL Big Band” som medverkade på premiären av projektet, men det är också möjligt att genomföra projektet tillsammans med andra storband i andra delar av landet.
För mer information eller vidare diskussion kontakta oss på:
Claus Sörensen (as,cl) solist på ”Tragedy of the commons”
Mattias Carlsson (ss,as,cl) solist på “The Green Road”
Edvin Ekman (ts,cl)
Tobias Sandén (ts,cl)
Niklas Wennerqvist (bari,bcl)
Jocke Vickström (tp,flhrn)
Hans Wikund (tp, flhrn)
Carl Lindecrantz (tp,flhrn)
Johan Elmqvist (tp,flhrn)
Stefan Wikström (tb)
Calle Lindberg (tb) Solist på “Tragedy of the commons”
Åke Letandersson (tb)
Magnus Klügel (btb)
Anders Apell (gui) Solist på “Highway” och Tragedy of the commons”
Pete Rogers (pi) Solist på “Kol”
Edvin Elmersson (b)
Anders Vestergård (dr) Solist på ”Vind” och ”Highway”
Inspelat i: Sunnanå studio av Markus Nilsson
Mix: Markus Nilsson och Claus Sörensen
Mastring: Markus Nilsson
Text och research: Sara Brogaard
All musik komponerat av Claus Sörensen, utom ”Kolkraft”, som är en tolkning av Oscar Petersons version av Duke Ellingtons ”Night Train”
Webbdesign: Framtidsbyrån
Markus Spiske, Leon Skibitzki, Anders J, Andreas Gucklhorn, Dan Meyers, Elijah Hiett, Jenn Wood, Mark Konig, Sara Brogaard, Karsten Wurth, Sander Weeteling, Dawid Malecki, Pawel Janiak, Danist Soh, Alexander Popov, Dawid Stamm, Ricardo Gomez Angel, Nick Fewings, Illiya Vjestica, Quang Nguyen Vin, Zinko Hein, Christer Järeslätt.
”The hockey stick graph” är en kurva över jordens medeltemperatur de senaste 2000 år.
Kurvan publicerades 1999 av forskaren Michael Mann och hans med kollegor, och fick det populärvetenskapliga namnet ”hockey stick graph” eftersom formen påminner om en hockeyklubba. De första versionerna visade de senaste 500 årens medeltemperatur och illustrerar en långsam långsiktig nedkylning över tid. Trenden förändras dock och visar en relativt snabb uppvärmning under 1900-talet, som från år 2000 överstiger tidigare temperaturnivåer.
Kurvan fanns med i IPCCs (Internationella klimatpanelens) tredje rapport som ett viktigt bevis för en allmän global uppvärmning.
De delar av kurvan som bygger på rekonstruktion (inte mätdata) har ifrågasatts – inte minst av fossilindustrinss lobbygrupper som naturligtvis inte hade samma intresse av ytterligare ett ”bevis” för den globala uppvärmningen. Mann och hans kollegor fick mängder av email, även riktat till sin familj, och man ifrågasatte även att han skulle få fler forskningsanslag.
Ett antal rekonstruktioner (mer än 20) av kurvan gjordes och 2006 publicerades en utredning som stödde Manns resultat.
För Mann personligen blev detta en viktig kamp för rätten att sprida budskapet om en global uppvärmning och en kamp mot klimatförnekarna och deras intressen. Mer om detta finns att läsa i boken ”The hockey stick and the climate wars” (2012).
”The hockey stick graph” är en kurva över jordens medeltemperatur de senaste 2000 år.
Kurvan publicerades 1999 av forskaren Michael Mann och hans med kollegor, och fick det populärvetenskapliga namnet ”hockey stick graph” eftersom formen påminner om en hockeyklubba. De första versionerna visade de senaste 500 årens medeltemperatur och illustrerar en långsam långsiktig nedkylning över tid. Trenden förändras dock och visar en relativt snabb uppvärmning under 1900-talet, som från år 2000 överstiger tidigare temperaturnivåer.
Kurvan fanns med i IPCCs (Internationella klimatpanelens) tredje rapport som ett viktigt bevis för en allmän global uppvärmning. De delar av kurvan som bygger på rekonstruktion (inte mätdata) har ifrågasatts – inte minst av fossilindustrins lobbygrupper som naturligtvis inte hade samma intresse av ytterligare ett ”bevis” för den globala uppvärmningen. Mann och hans kollegor fick mängder av email, även riktat till sin familj, och man ifrågasatte även att han skulle få fler forskningsanslag.
Ett antal rekonstruktioner (mer än 20) av kurvan gjordes och 2006 publicerades en utredning som stödde Manns resultat. För Mann personligen blev detta en viktig kamp för rätten att sprida budskapet om en global uppvärmning och en kamp mot klimatförnekarna och deras intressen. Mer om detta finns att i boken ”The hockey stick and the climate wars” (2012).
Energiomställningen är helt grundläggande för att uppnå våra klimatmål. Denna omställning pågår globalt och Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar att föregå med gott exempel. Det är viktigt att en omställning sker som med absoluta tal minskar vår miljöpåverkan – och att inte en besparing i utsläpp eller energi istället leder till mer konsumtion genom en så kallad rekyleffekt. Det är även viktigt att komma ihåg att på ett globalt plan sker denna omställning från en låg andel förnybart, och för många fattigare regioner i världen handlar energifrågan inte bara om en omställning utan lika mycket om att alla ska få tillgång till ren energi på en nivå som behövs för att ha ett bra liv. Att avvägningar och frågor om en rättvis omställning diskuteras är grundläggande för att få till stånd en långsiktigt hållbar omställning.
Energiomställningen är helt grundläggande för att uppnå våra klimatmål. Denna omställning pågår globalt och Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar att föregå med gott exempel. Det är viktigt att en omställning sker som med absoluta tal minskar vår miljöpåverkan – och att inte en besparing i utsläpp eller energi istället leder till mer konsumtion genom en så kallad rekyleffekt. Det är även viktigt att komma ihåg att på ett globalt plan sker denna omställning från en låg andel förnybart, och för många fattigare regioner i världen handlar energifrågan inte bara om en omställning utan lika mycket om att alla ska få tillgång till ren energi på en nivå som behövs för att ha ett bra liv. Avvägningar och frågor om en rättvis omställning diskuteras är grundläggande diskussioner för att få till stånd en långsiktigt hållbar omställning.
Energiomställningen är helt grundläggande för att uppnå våra klimatmål. Denna omställning pågår globalt och Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar att föregå med gott exempel. Det är viktigt att en omställning sker som med absoluta tal minskar vår miljöpåverkan – och att inte en besparing i utsläpp eller energi istället leder till mer konsumtion genom en så kallad rekyleffekt. Det är även viktigt att komma ihåg att på ett globalt plan sker denna omställning från en låg andel förnybart, och för många fattigare regioner i världen handlar energifrågan inte bara om en omställning utan lika mycket om att alla ska få tillgång till ren energi på en nivå som behövs för att ha ett bra liv. Avvägningar och frågor om en rättvis omställning diskuteras är grundläggande diskussioner för att få till stånd en långsiktigt hållbar omställning.
Energiomställningen är helt grundläggande för att uppnå våra klimatmål. Denna omställning pågår globalt och Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar att föregå med gott exempel. Det är viktigt att en omställning sker som med absoluta tal minskar vår miljöpåverkan – och att inte en besparing i utsläpp eller energi istället leder till mer konsumtion genom en så kallad rekyleffekt. Det är även viktigt att komma ihåg att på ett globalt plan sker denna omställning från en låg andel förnybart, och för många fattigare regioner i världen handlar energifrågan inte bara om en omställning utan lika mycket om att alla ska få tillgång till ren energi på en nivå som behövs för att ha ett bra liv. Avvägningar och frågor om en rättvis omställning diskuteras är grundläggande diskussioner för att få till stånd en långsiktigt hållbar omställning.
Energiomställningen är helt grundläggande för att uppnå våra klimatmål. Denna omställning pågår globalt och Sverige har mycket gynnsamma förutsättningar att föregå med gott exempel. Det är viktigt att en omställning sker som med absoluta tal minskar vår miljöpåverkan – och att inte en besparing i utsläpp eller energi istället leder till mer konsumtion genom en så kallad rekyleffekt. Det är även viktigt att komma ihåg att på ett globalt plan sker denna omställning från en låg andel förnybart, och för många fattigare regioner i världen handlar energifrågan inte bara om en omställning utan lika mycket om att alla ska få tillgång till ren energi på en nivå som behövs för att ha ett bra liv. Avvägningar och frågor om en rättvis omställning diskuteras är grundläggande diskussioner för att få till stånd en långsiktigt hållbar omställning.
Uttrycket allmänningarnas tragedi – eller ”The tradegy of the commons” härstammar från en vetenskaplig artikel i tidskriften Science 1968 av biologen Richard Harding. Denna artikel har numera använts (eller citerats) över 40 000 gånger i andra rapporter.
Allmänningarnas tragedi eller dilemma är ett utryck som syftar på situationer som kan uppkomma när ett antal personer skall samarbete omkring en naturresurs, men där det agerande som är bäst ur individuell synpunkt är dåligt utifrån det gemensamma perspektivet. Resursen riskerar därmed att utarmas. Harding beskrev ett sådant exempel med en gemensam betesmark. Alla som har rättighet till denna betesmark placerar så många djur på denna som möjligt, för största möjliga och kortsiktiga personliga vinningen. Så småningom blir den gemensamma resursen utarmad, vi får markförstöring och jorderosion, kanske på en irreversibel nivå så marken aldrig går att använda igen.
Andra exempel på naturresurser som ofta används som exempel i forskningen och i debatten kring överutnyttjande och brist på hänsynstagande av ekosystemens begränsningar är våra fiskevatten och jordens atmosfär.
Uttrycket allmänningarnas tragedi – eller ”The tradegy of the commons” härstammar från en vetenskaplig artikel i tidskriften Science 1968 av biologen Richard Harding. Denna artikel har numera använts (eller citerats) över 40 000 gånger i andra rapporter.
Allmänningarnas tragedi eller dilemma – syftar på är ett uttryck som kan uppkomma i situationer där ett antal personer skall samarbeta, men där det handlingssätt som är bäst ur ett individuellt perspektiv är dåligt ur det gemensamma perspektivet, och där naturresurserna riskerar att utarmas. Harding beskrev ett sådant exempel med en gemensam betesmark. Alla som har rättighet till denna betesmark placerar så många djur på denna som möjligt, för största möjliga och kortsiktiga personliga vinningen. Så småningom blir den gemensamma resursen utarmad, vi får markförstöring och jorderosion, kanske på en irreversibel nivå så marken aldrig går att använda igen.
Andra exempel på naturresurser som ofta används som exempel i forskningen och i debatten kring överutnyttjande och brist på hänsynstagande av ekosystemens begränsningar är våra fiskevatten och jordens atmosfär.
Det behövs en omfattande omställning för att uppnå 1,5-gradersmålet. Både beteendeförändringar och en ökad användning av nya tekniska landvinningar krävs. Under de senaste åren har ett internationellt team av klimatforskare, ekonomer och energisystemsmodellerare arbetat fram en rad nya socioekonomiska ”vägar” som undersöker hur våra globala samhällen kan komma att utvecklas under det kommande århundradet. Dessa scenarier har varit viktiga när man utvecklat den 6e klimatrapporten från IPCC, FNs mellanstatliga klimatpanel. De används för att utforska olika val som vi och våra samhällen gör och hur dessa kan påverka utsläppen av växthusgaser och därmed om och hur uppsatta klimatmål under Parisavtalet kan uppnås. Dessa scenarier kallas ”Shared Socioeconomic Pathways” (SSPs).
Här skiftar världen skiftar gradvis, men fundamentalt, mot en mer hållbar väg. Förvaltningen av de globala gemensamma naturresurserna – eller allmänningarna förbättras och betoningen på ekonomisk tillväxt skiftar mot en bredare betoning på mänskligt välbefinnande. Med ett ökat engagemang för att uppnå utvecklingsmål minskar ojämlikheten både mellan och inom länder. Konsumtionen är inriktad mot låg material tillväxt och lägre resurs-och energiintensitet.
En återuppväckt nationalism, farhågor om konkurrenskraft och säkerhet och regionala konflikter gör att politiken blir alltmer inriktad mot nationella och regionala säkerhetsfrågor. Länderna är inriktade på att uppnå energi-och livsmedelssäkerhets mål inom sina egna regioner på bekostnad av en bredare utveckling. Investeringarna i utbildning och teknisk utveckling minskar. Den ekonomiska utvecklingen är långsam, konsumtionen är materialintensiv och ojämlikheten kvarstår eller förvärras över tid. Befolkningstillväxten är låg i industrialiserade och hög i utvecklingsländerna. En låg internationell prioritering för att ta itu med miljöfrågor leder till en stark miljöförstöring i vissa regioner.
Motorvägen – vägen som drivs av fossila bränslen. Denna värld sätter sin tilltro till marknader och innovation för snabba tekniska framsteg. Globala marknader integreras alltmer. Det görs också starka investeringar i hälsa, utbildning och institutioner för att förbättra mänskligt och socialt kapital. Samtidigt driver en inriktning mot hög ekonomisk och social utveckling i kombination med utnyttjande av rikliga fossila bränslen en resurs-och energiintensiv livsstil. Alla dessa faktorer leder till en snabb tillväxt av den globala ekonomin. Lokala miljöproblem som luftföroreningar hanteras framgångsrikt. Växthusgasutsläppen förblir höga.